Stipendier 2005
På förslag av vetenskapliga utskottet har Styrelsen för Stiftelsen för Diabetesforskning enhälligt beslutat dela ut 250 000 euro i stipendier och bidrag till tolv forskare. Bidragen överlämnade den 23 maj på Ständerhuset vid en mottagning som social- och hälsovårdsministeriet hade ordnat med anledning av Diabetesförbundets jubileumsår.
I år hade vår vetenskapliga utskott 56 ansökningar att ta ställning till. Det är nästan en femtedel fler än i fjol. Ordförande i vetenskapliga är professor Sirkka Keinänen-Kiukaanniemi.
Tvåårigt stipendium 40 000 euro/år
Ett tvåårigt stipendium gick till Maija Wessman som arbetar på Biomedicium i Helsingfors, på Folkhälsans forskningscentrum. Hon leder ett forskningsprojekt som kartlägger gener som predisponerar för typ 1-diabetes och anknytande komplikationer, särskilt nefropati.
Studien tar fasta på ett omfattande material om personer med typ 1-diabetes. Materialet samlades in i samband med forskningsprogrammet FinnDiane. Målet är att studien ska dokumentera material som kommer att analyseras mycket noga. Materialet ska omfatta 25 procent av alla typ 1-diabetiker i Finland och deras familjemedlemmar. I dagsläget har drygt 4 000 diabetiker deltagit i FinnDiane. Diabetisk njursjukdom, nefropati, är den sjukdom i vårt land som kräver mest dialysbehandling och flest njurtransplantationer. Om man känner till de arvsfaktorer som leder till njursjukdom kan man lägga upp behandlingsprogram för att förebygga diabetes och senkomplikationer.
Större stipendier 25 000 euro
Docent Sari Mäkimattila, Helsingfors universitet arbetar på Biomedicum med ett forskningsprojekt kring typ 1-diabetes och metabolt syndrom och deras inverkan på metabolismen i hjärnan.
Med hjälp av magnetspektroskopi har forskarna kunnat påvisa att långvarigt förhöjd blodsockernivå hos typ 1-diabetiker leder till att nervceller och ett vitt ämne som innehåller stödvävnader i hjärnan förtvinar. Det handlar eventuellt om en progredierande störning i hjärnan som medieras genom skador på kärlen. Den premierade studien avser att generera ytterligare information och bekräftelse på tidigare iakttagelser som observerats hos personer med typ 1-diabetes, personer med metabolt syndrom och jämförelsepersoner. Hjärnan kan vara målorgan för en tidigare okänd men allvarlig diabetisk skada.
Forskarläkare Patricia Iozzo, PET-centrum vid Åbo universitet, fick undantagsvis ett forskningsbidrag för andra året i rad för sitt forskningsprojekt kring interaktion mellan användningen av fettsyror i hjärna, lever och fettvävnader och deras metabolism, särskilt effekterna av oxidation och motion.
Det primära målet är att undersöka interaktionen mellan fettvävnader, lever och hjärna i fettvävnadernas metabolism. Dessutom ska projektet testa och verifiera hypotesen att en rubbning i användningen av fettsyror gör att de ansamlas i andra vävnader och leder till diabetisk metabolism. Vidare söker forskarna bekräftelse på hypotesen att god fysisk kondition rättar till rubbningarna. Studien kombinerar den nyaste tekniken inom humanforskningen, positronemissionstomografi (PET), magnetundersökningar och spektroskopi.
Professor Helena Gylling, Kuopio universitet, fick ett bidrag för sin studie kring kolesterolmetabolism i typ 1-diabetes och prevention av artärsjukdom.
Typ 1-diabetes är förknippad med ökad risk för artärsjukdom, men kunskapen om kolesterolmetabolismen är bristfällig. Forskare har tidigare kommit fram till att upptaget är kolesterol och växtsterol är sort vid typ 1-diabetes. Studien ska utröna om man med hjälp av näringen, alltså med lägre upptag av kolesterol och växtsterol, kan förbättra artärernas hälsa hos personer med typ 1-diabetes. Under ett halvår använder forskningspersonerna kontrollmargarin eller stanolestermargarin. I början och slutet av uppföljningsperioden mäts deras kolesterolmetabolism och artärernas status med ultraljud.
Forskarläkare Eriika Savontaus, Åbo universitet, forskar i melanokortiners betydelse för fetma och typ 2-diabetes.
Melanokortider är en typ av neuropeptider som är med och reglerar energi- och sockeromsättningen i hjärnan. Om melakortinerna inte fungerar normalt går man upp i vikt. Forskningsgruppen har tagit fram en musstam med ökad påverkan från melanokortiner. Det har kunnat påvisas att detta minskar fetma hos möss med nedärvd fetma och förbättrar deras sockeromsättning. Studien tar sikte på att utröna om större mängder melanokortiner påverkar fetma när mössen får fet och fetmande kost. Dessutom undersöks det hur kosten påverkar utvecklingen av typ 2-diabetes och metabolt syndrom hos mössen.
Docent Jussi Pihlajamäki, Kuopio universitet, fick ett stort stipendium för sin forskning kring hur bantningsoperationer påverkar leverförfettning och metabolt syndrom.
Fettlever är ett stort problem vid fetma och typ 2-diabetes. I extrema fall kan levern förstöras. Leverförfettning är förknippad med betydande störningar som predisponerar för sjukdomar i artärerna, till exempel ökad socker- och kolesterolproduktion i levern. Bantningsoperation är den effektivaste viktreduktionsmetoden och man vet att operation också hjälper mot leverförfettning. Undersökningen ska analysera hur utbredd fettlever är och vilken effekt bantningsoperation har på leverförfettning hos sjukligt feta patienter som ska genomgå bantningsoperation. Om man kan påverka de ämnesomsättningsrubbningar som studien förhoppningsvis uppdagar kan problemen med fettlever hos diabetiker i framtiden reduceras.
Mindre stipendier
Sisko Tauriainen, Tammerfors universitet, 9 000 euro
Enterovirus och andra virusinfektioner i fördiabetiskt bukspottkörtelvävnad.
Sudhir Kurl, Kuopio universitet, 9 000 euro
Samband mellan metabolt syndrom, kardiorespiratorisk status och fynd vid arbets-EKG vid ateroskleros och stroke.
Anne Saaristo, Helsingfors universitet, 9 000 euro
Växtfaktorterapi vid diabetessår.
Ru Gao, Helsingfors universitet, 9 000 euro
Regeneration and plasticity of human adult pancreatic islet cells (forskar kring insulinproducerande öceller, och resultaten kan tillämpas på det nordiska programmet för öcellstransplantationer).
Anna-Kaisa Juuti, Uleåborgs universitet, 4 000 euro
Andningsstörningar under sömn och trötthet på dagen, samband med rubbningar i glukosmetabolismen och anknytande faktorer.
Kati Kinnunen, Kuopio universitet, 5 000 euro
Växtfaktor VEGF och dess roll vid diabetisk ögonbottensjukdom.