Stipendier 2007
Styrelsen för Stiftelsen för Diabetesforskning delar ut ett rekordstort stipendiebelopp i år: 325 000 euro. I beloppet ingår ett tvåårigt stipendium på 50 000 euro per år, fem stora stipendier på 25 000 euro och tolv mindre stipendier mellan 4 000 och 15 000 euro.
Inom utsatt tid kom det in 65 ansökningar omfattande drygt 2,5 miljoner euro. Det tvååriga stipendiet söktes av sju personer, det stora stipendiet av 33 och det lilla stipendiet av 25 personer.
Förslaget till stipendietagare lades fram av vetenskapliga utskottet med Timo Otonkoski som ordförande.
Tvåårigt stipendium, 50 000 euro per år
Kari Alitalo, Helsingfors universitet, för studien ”VEGFR-3 och FOXC2 vid prevention av vaskulära komplikationer vid diabetes”.
Tillväxtfaktorreceptorn i kärlväggarna (VEGF) är den viktigste kärlnybildande och permeabilitetsökande genen och den medför patologiska kärlförändringar hos patienter med diabetes. Hypotesen i studien är att VEGF-3 är ett nytt instrument för profylax av kärlkomplikationer i ögonbottnar och njurar. Genen FOXC2 reglerar uttrycket av andra gener och styr fettcellernas metabolism. En överproduktion av FOXC2 i fettcellerna resulterar i ökad revaskularisering av fettvävnad, visar preliminära resultat. Större kunskap om FOXC2 och dess funktion kan generera nya behandlingsformer vid diabetes typ 2.
Stipendier på 25 000 euro
Jaana Lindström, Helsingfors universitet, Folkhälsoinstitutet, för studien ” Uppföljning av Diabetes Prevention Study: Livsstilsintervention och kärlkomplikationer vid diabetes”. Studien ska utreda om den intensifierade livsstilsinterventionen vid Diabetes Preventrion Study (DPS) också hade effekt på riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom och vaskulära händelser under uppföljningstiden. Studien kommer dels att ha en randomiserad jämförelsegrupp från DPS-studien, dels att anlita personer som i hälsostudien FINRISKI 1992 hade nedsatt glukostolerans men inte fick någon rådgivning eller behandling.
Heli Ruotsalainen, Uleåborgs universitet, för studien ”Adiponektinets reglering av utvecklingen av oligomera former”. Adiponektin är ett ämne som produceras i fettvävnad och har en hämmande effekt på diabetes, ateroskleras och inflammation. Personer med metabola syndromet har nedsatt koncentration av adiponektin. Forskningsresultaten kommer att medverka till att nya behandlingsformer för att förebygga och lindra diabetes typ 2 kan tas fram.
Kaija Salmela, Helsingfors universitet, för studien ”Öppen randomiserad multicenterstudie av intraportala eller intramuskulära öcellstransplantationer i samband med njurtransplantation”. Studien avser att finna ett fördelaktigt ställe för att plantera in de insulinproducerande öcellerna i bukspottkörteln. I studien görs öcellstransplantationer på personer med diabetes typ 1 med material från samma givare som vid njurtransplantationen för att öcellerna inte ska öka risken för HLA-immunisering. Patienternas randomiseras till respektive metoder för öcellstransplantation.
Ismo Virtanen, Helsingfors universitet, för studien ”De Langerhanska cellöarna i bukspottkörteln: basalmenbranens sammansättning och adhesiva egenskaper hos endokrina celler”. Basalmenbranen spelar en viktig roll för den basala vävnaden i ett flertal organ eftersom den underhåller celldifferentiering och rätt cellfunktion i vuxen ålder. Preliminära forskningsresultat visar att de endokrina cellerna i öcellerna i bukspottkörteln har en ovanlig uppbyggnad av cellmenbranen. Större kunskaper om detta kan vara av avgörande betydelse för planeringen av försök med att odla betaceller i cellodlingar.
Marja Vääräsmäki, Uleåborgs universitet, för studien ”Graviditetsdiabetes – en riskfaktor för metabol störning hos modern och barnet”. Graviditetsdiabetes hos modern ökar risken för att det nyfödda barnet ska insjukna, men det finns mycket lite vetenskapligt dokumenterad kunskap om sjukdomens roll för barnets prognos senare i livet. Långtidsstudien ska undersöka sockeromsättningen och förekomsten av andra delfaktorer för metabolt syndrom hos barnen. Den undersöker också mödrarnas hälsa senare i livet, med särskild tonvikt på förekomsten av metabolt syndrom.
Stipendier på 4 000–15 000 euro
Arno Hänninen, Åbo universitet, 15 000 euro
Mikrobers och kostens inverkan på immunsystemet vid uppkomsten av diabetes typ 1
Petteri Arstila, Helsingfors universitet, 10 000 euro
T-celler och autoimmunitet
Eija Pirinen, Kuopio universitet, 9 000 euro
Råttor som överuttrycker spermidin/spermin N1-acetyltransferas som omvänd modell för diabetes typ 2
Mohan Babu, Kuopio universitet, 8 000 euro
Stimulering av terapeutisk revaskularisering i en modell för ischemi i nedre extremiteter hos en diabetisk kanin genom genterapi med angiopoietin-2 och VEGF-A 109
Ronald Borra, Åbo universitet, 8 000 euro
Förfettning av lever, bukspottkörtel och skelettmuskulatur och dess roll vid ämnesomsättningen vid diabetes typ 2
Marc Gerrada-Giminez, Kuopio universitet, 8 000 euro
Glukosmetabolism kontra polyaminmetabolism hos transgena muslinjer
Daniel Gordin, Helsingfors universitet, 8 000 euro
Artärstelhet vid akut hyperglykemi
Mikko Honkasalo, Helsingfors universitet, 8 000 euro
Jämförelse av effekterna i en centraliserad behandlingsmodell för diabetiker med modellen för befolkningsansvar och de genomsnittliga behandlingsresultaten på en medelstor hälsovårdscentral i Finland
Teemu Kalliokoski, Åbo universitet, 8 000 euro
Påvisande av insulit i bukspottkörteln med hjälp av 18F-FDG och CT-PET hos vuxna med diabetes typ 1”.
Viveka Öling, Åbo universitet, 8 000 euro
Underklasser av T-celler vid diabetes typ 1
Suvi Koota, Kuopio universitet, 6 000 euro
Tillämpning av en musmodell för diabetes typ 2 och ateroskleros på forskning kring diabetesrelaterade hjärt-kärlsjukdomar och framtagning av nya behandlingsmodeller
Kristiina Huttunen, Kuopio universitet, 4 000 euro
Biologiskt nedbrytbara prekursorer (prodrugs) för förbättrade egenskaper hos metformin