Stipendier 2008
År 2008 mottog vi sammanlagt 74 ansökningar om stipendier. Antalet ansökningar har ökat varje år och är nu närmare 14 procent högre än i fjol. Sex forskare sökte i första hand det tvååriga stipendiet, 26 sökte ett större stipendium och 42 ett mindre stipendium. Ordförande för det vetenskapliga utskottet var professor Pirjo Nuutila.
Stiftelsen för Diabetesforsknings största tvååriga stipendium – 50 000 euro per år – gick till professor Matti Uusitupa från Kuopio universitet. Stipendiet gavs för studier kring livsstilens hälsoeffekter. Dessutom beviljade stiftelsens styrelse sex större och tolv mindre stipendier. Sammanlagt utdelades 325 000 euro i stipendier till 19 forskare.
Professor Uusitupas forskningstema var ”Livsstilens hälsoeffekter på det metabola syndromet – ett systembiologiskt angreppssätt”. Syftet med studien är att ta fram livsstilsbaserade metoder som kan tillämpas för att förebygga långtidssjukdomar, som diabetes typ 2, hos personer med ökad risk att drabbas av sjukdomen. I studien kartläggs livsstilens hälsoeffekter på molekyl- och vävnadsnivå och på metabol nivå samt i hela organismen. Genom att koppla samman dessa nivåer kan man upptäcka tidiga markörer i kroppen redan på förstadier till sjukdomen. Det är då möjligt att sätta in effektiva åtgärder och förhindra sjukdomen att progrediera.
De största stipendierna på 15 000–25 000 euro
Fagerholm Veronica, FM, PET-centrum, Åbo, 20 000 euro
Fagerholm fick stipendiet för en studie med rubriken ”PET-spårämnen för avbildning av betaceller i bukspottkörteln: DTBZ (dihydrotetrabenazine)”. Utbrott av typ 1-diabetes föregås av att de insulinproducerande betacellerna i bukspottkörteln förstörs. Också vid diabetes typ 2 kan antalet betaceller minska. Huvudsyftet med forskningsprojektet är att utveckla en metod som kan användas för att från utsidan av kroppen fastställa antalet betaceller med hjälp av PET-spårämnen (PET = positronemissionstomografi). Metoden kan utnyttjas för diagnos och vid uppföljning av effekterna av diabetesbehandling.
Herzig Karl-Heinz, professor, Uleåborgs universitet, 15 000 euro
Herzigs studie ”Motionsintensitetens inverkan på glukostoleransen” handlar om motion vid förebyggandet av typ 2-diabetes. Syftet med den studie som stipendiet beviljats för är att undersöka vilken effekt motion har på personer med förstadium till diabetes. En undersökning varar tre månader, och den engagerar 60 försökspersoner av vilka hälften fungerar som referensgrupp och hälften deltar i en timmes motionspass tre gånger i veckan. Motionsformerna är promenader, joggning och hoppning. Försökspersonernas motionsmängd och motionens effekt mäts med stegmätare. Undersökningen visar hur motion påverkar blodsocker- och insulinbalansen.
Otonkoski Timo, professor, Helsingfors universitet, 25 000 euro
Otonkoski fick stipendium för sin studie ”Reglering av betacellers tillväxt och regeneration med hjälp av EGF-receptorer” som har som mål att bota typ 1-diabetes. Betacellerna i bukspottkörteln är den enda insulinkällan och spelar således en central roll när man talar om diabetes. Forskningsgruppens mål på lång sikt är att upptäcka metoder som kan återställa de insulinproducerande betacellernas funktion i kroppen. Detta kan ske antingen med hjälp av celltransplantationer eller genom att man stimulerar återbildningen (regenerationen) av betaceller. Det projekt som stipendiet har beviljats för går ut på att man med hjälp av en genmodifierad musmodell försöker ta reda på om betacellsmassan och dess aktivitet kan bidra till att förebygga eller bota diabetes. Dessutom ska forskarna undersöka användningen av EGF-tillväxtfaktorer vid utvecklingen av nya betaceller ur andra celltyper som förekommer i bukspottkörteln.
Tuomi Tiinamaija, docent, Biomedicum, Helsingfors, 25 000 euro
Tuomis stipendium gäller studien ”Atypiska subtyper av diabetesformer som utmärks av insulinbrist: orsaker och följder”. Diabetes indelas vanligen i två huvudgrupper: typ 1- och typ 2-diabetes. Minst en femtedel av alla diabetiker har emellertid en sjukdomsbild som avviker från dessa huvudtyper och lider ofta av en allvarlig men inte fullständig insulinbrist. Eftersom typ 1- och typ 2-diabetes vanligen förekommer hos personer i samma släkt, kan man utgå från att samma arvsanlag i viss mån bidrar till att öka mottagligheten för båda typerna av diabetes. Den studie som stipendiet har beviljats för inriktar sig på familjer som har antingen bara diabetes typ 2 eller bägge diabetesformerna. Studien kartlägger frekvensen av de gener som ökar mottagligheten av såväl typ 1- som typ 2-diabetes och hur man med hjälp av dem kan förutspå utvecklingen av diabetes. Dessutom kartläggs sjukdomsbilden närmare, bland annat graden av insulinbrist och sambandet med arvsanlagen.
Vaarala Outi, professor, Folkhälsoinstitutet, Helsingfors, 25 000 euro
Vaaralas forskningstema ”IL-17-respons och tarmkanalens försvarssystem vid uppkomsten av diabetes typ 1” gäller utvecklingen av diabetes hos barn. Hennes forskningsgrupp har tidigare visat att tarmkanalens försvarssystem hos barn med typ 1-diabetes är annorlunda än hos andra barn. Koinsulinet i födan framkallar en immunrespons som korsreagerar med humant insulin, och vid regleringen av denna respons spelar tarmens försvarssystem en viktig roll. Preliminära iakttagelser visar att just aktiveringen av cytokinen IL-17 har ökat i tunntarmsbiopsier tagna på barn med typ 1-diabetes. Syftet är nu att undersöka utvecklingen av insulintolerans och IL-17-responsen på insulin. En förståelse för förändringarna i tarmens försvarssystem hjälper oss att ta fram nya metoder för prevention och behandling av diabetes.
Kiviranta Hannu, FD, Folkhälsoinstitutet, Kuopio, 20 000 euro
Kiviranta fick stipendium för sin studie ”Exponering för persistenta organiska miljögifter och deras samband med typ 2-diabetes”. Vid sidan av ärftliga faktorer och levnadsvanor kan också miljörelaterade faktorer bidra till uppkomsten av typ 2-diabetes. Inom forskningen har man under de senaste åren uppmärksammat sambandet mellan persistenta organiska miljögifter (POP) och typ 2-diabetes och förstadier till sjukdomen. Syftet med studien är att undersöka sambandet mellan koncentrationerna av POP-föreningar i serum och typ 2-diabetes och förstadier till sjukdomen samt störningar i insulinomsättningen. Målgruppen för forskningen består av personer som är födda 1934–1944 i Helsingfors och som har lämnat ett serumprov för denna studie. Det finns också tillgång till tidigare insamlade och analyserade uppgifter om dem beträffande faktorer som anknyter till diabetes. Målgruppen lämpar sig synnerligen väl för syftet med studien, eftersom halterna av flera POP-föreningar i miljön började öka på 1940-talet och nådde sitt maximum på 1960-talet. Med stöd av resultaten kan personer som löper stor risk för att insjukna hänvisas till rätt typ av föda. Resultaten kan påverka mängden tillåtna miljögifter i livsmedel.
Mindre stipendier – 5 000–10 000 euro
Arkkola Tuula, HvM, Uleåborgs universitet, 9 000 euro
Olika typer av kost vid graviditet och kostens samband med utvecklingen av autoimmunitet mot betaceller hos barnet
Jaakkola Ulriikka, MD, Åbo universitet, 9 000 euro
Neuropeptiden Y:s betydelse vid ateroskleros: metabola och inflammatoriska mekanismer vid fetma och typ 2-diabetes
Juuti Anna-Kaisa, ML, Uleåborgs universitet, 5 000 euro
Sömnstörningar och dagtrötthet – prevalens och samband med störningar i glukosomsättning, riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar, depressioner och dödlighet
Kallio Milla, ML, Helsingfors universitetssjukhus, 9 000 euro
Arterioskleros i nedre extremiteterna hos typ 1-diabetiker
Kotronen Anna, MK, Helsingfors universitet, 8 000 euro
Identifiering av markörer för leverförfettning med hjälp av metoder inom lipidomik och metabolomik
Lassander Marit, psykologie magister, Londons universitet, 9 000 euro
Hur fungerar indikatorerna för barns och ungas livskvalitet inom diabetesbehandlingen
Lehtoranta Lara, ML, Åbo universitet, 9 000 euro
Blodcirkulationen hos foster till diabetiker
Lipponen Kati, FM, Åbo universitet, 9 000 euro
Gener i HLA-regionen och deras mångfacetterade effekter på autoimmuniteten vid typ1-diabetes: Reglering av uppkomst och progress av β-cellspecifik autoimmunitet
Lundbom Jesper, DI, Helsingfors universitetssjukhus, 4 000 euro
Bestämning av fettsyresammansättningen i människans triglyceriddepåer med hjälp av protonspektroskopi in vivo
Oikarinen Sami, FM, Tammerfors universitet, 4 000 euro
Enterovirus och typ 1-diabetes: potentiellt diabetogena virus – epidemiologi och genetik
Wasenius Niko, HvM, Helsingfors universitet, 6 000 euro
Sambandet mellan kvalitet, mängd och intensitet när det gäller den träning som ingår vid motionsintervention och eventuella förändringar i glukostolerans, vikt och kroppssammansättning hos män med nedsatt glukostolerans (IGT)
Winell Klas, ML, Folkhälsoinstitutet, Helsingfors, 9 000 euro
Har diabetikerns prognos förbättrats?