Stipendier 2009
Stiftelsen för Diabetesforskning delade ut 325 000 euro i stipendier till nitton personer. Det största, tvååriga stipendiet 50 000 euro per år gick till en forskare, sex forskare fick stipendier på 25 000 euro. Dessutom delades tolv mindre bidrag ut.
Inom utsatt tid kom det in 75 ansökningar. Fem sökte i första hand det tvååriga stipendier, 34 stipendierna på 25 000 euro och 36 forskare anhöll om mindre bidrag.
Det tvååriga stipendiet på 50 000 euro
Det tvååriga stipendiet på 50 000 euro per år gick till professor Markku Laakso vid Kuopio universitet för studien ”DNA- och RNA-analys i identifieringen av nya gener vid typ 2-diabetes”.
Hittills har forskarna upptäckt knappa tjugo gener som ökar risken för att få typ 2-diabetes. Dessa reglerar uteslutande insulininsöndringen, men de förklarar bara en bråkdel av ärftligheten vid typ 2-diabetes. En av orsakerna är att generna inte bara drabbas av DNA-mutationer utan också av så kallade epigenetiska förändringar och att delar av kromosomerna kan mångfaldigas eller fattas helt och hållet. Dessutom påverkas den ärftliga benägenheten vid diabetes av RNA-förändringar i genuttrycket.
Syftet med forskningsprojektet är att finna genvarianter som ökar risken för att få typ 2-diabetes. Forskningsmetoden är att karlägga hela genomet genom drygt 50 000 så kallade SNP eller snippar (Single Nucleotide Polymorphism). Resultaten kommer sedan att verifieras i en stor befolkningsstudie. Genom denna sammanhållna metod vill forskarna ta reda på vilken roll genetiska förändringar spelar för ärftligheten vid typ 2-diabetes.
Stipendierna på 25 000 euro
Professor Patrik Finne vid Tammerfors universitet fick stipendium för sin undersökning ”Faktorer som påverkar överlevnadsprognosen för typ 1-diabetiker med aktiv behandling för uremi”.
Vid typ 1-diabetes är risken att få njursvikt i slutfasen trettio år efter diabetesdiagnosen nio procent. De senaste decennierna har risken minskat. Vid långt gången njursvikt kan patientens liv bara räddas genom aktiv behandling av uremi, antingen med dialysbehandling eller med njurtransplantation.
Syftet med studien är att ta reda på överlevnadsprognosen om typ 1-diabetiker får aktiv behandling. I undersökningen utnyttjas informationen i Finlands Njurregister. Forskarna vill ta reda på om den förbättrade prognosen beror på effektivare dialysbehandling, bättre diabetesbehandling eller bättre kontroll över andra riskfaktorer, till exempel hypertoni eller rubbningar i fettmetabolismen. Tack vare resultaten kommer prognosen att kunna förbättras ytterligare i framtiden.
Professor Hannu Järveläinen vid Åbo universitet fick stipendium för sin undersökning ”Glukosens reglerande roll för vävnadsmetabolismen och beteendet i kärlväggarnas glatta muskelceller och endotelceller”.
Förhöjd glukoshalt spelar en viktig roll för uppkomsten av kärlförändringar. Studien ska ta reda på hur glukos som fristående faktor kan påverka vävnadsmetabolismen och beteendet i kärlväggarnas glatta muskelceller och endotelceller. Undersökningen använder glatta muskelceller och endotelceller från mänskliga navelsträngar.
Studien ger ny information om cellmekanismer som stimuleras av glukoshalten, om förändringar i både små och stora kärl. Kunskapen behövs när man ska ta fram nya metoder och läkemedel för att förhindra kärlkomplikationer hos diabetiker.
Docenten, filosofie doktor Marjukka Kolehmainen vid Kuopio universitet fick stipendium för sin studie ”Hur hälsofrämjande kost påverkar genuttrycket i fettvävnad och metabolism in vivo.
Tidigare studier har visat att hälsofrämjande kostomläggningar minskar utvecklingen av typ 2-diabetes. Men vi vet inte särskilt mycket om mekanismerna vid gynnsamma kostomläggningar. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur gynnsamma kostomläggningar påverkar fettvävnad både i genuttrycket och i metabolismen.
Undersökningen jämför effekterna av tre olika kostvarianter: personerna i grupp A äter mycket fisk, fullkorn och bär, grupp B äter mycket fullkorn och grupp C undviker fullkorn, fick och bär i sin kost. De som deltar är överviktiga och har måttliga rubbningar i glukosomsättningen plus två andra tecken på metabolt syndrom. Kolehmainen vill ta reda på genom vilka mekanismer födoämnena påverkar vävnaderna. Resultaten kan medverka till att så kallade biomarkörer för sjukdomsutvecklingen och känsligheten upptäcks.
Filosofie doktor Mari Liljeroos vid Åbo universitet fick stipendium för sin studie ”Medfödd immunitet som förklaring till autoimmuna fenomen och betacellsförstörelse som prognostiserar typ 1-diabetes”.
Benägenheten att få typ 1-diabetes nedärvs, men den snabba ökningen i förekomsten tyder starkt på att det är miljöfaktorer som spelar en avgörande roll för att sjukdomen bryter ut. Vi vet fortfarande ganska lite om de faktorer som utlöser de autoimmuna mekanismerna. Därför har man inte heller kunnat ta fram effektiva preventiva metoder.
Liljeroos vill utreda de grundläggande mekanismerna för medfödd immunitet, det vill säga motståndskraft, hos barn med genetisk predisposition för typ 1-diabetes. Studien fokuserar på TLR-signalvägar. Infektiösa mikroorganismer identifieras huvudsakligen via TLR-proteiner. I studien vill hon ta reda på vilka mekanismer för att aktivera medfödd immunitet som eventuellt medverkar till att typ 1-diabetes bryter ut. Tanken är att finna nya markörer som kan bättre kan förutse risken att få typ 1-diabetes och kanske också medverka till att förebygga sjukdomen.
Medicine doktor Päivi Tossavainen, som arbetar vid Cambridgeuniversitetet i England och Uleåborgs universitet, fick stipendium för sin studie ”Ärftliga riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar hos unga med typ 1-diabetes i anknytning till mikroalbuminuri”.
Studien ska kartlägga arvsfaktorernas roll vid risken för unga typ 1-diabetiker att få hjärt- och kärlsjukdomar. Vi undersöker dem utifrån riskfaktorer och fynd hos deras föräldrar. Familjer som nu deltar i en studie i Storbritannien för att undersöka ärftligheten för njursjukdom vid typ 1-diabetes kommer att ges tillfälle att delta. Undersökningsresultaten hjälper oss att på ett tidigt stadium identifiera de unga som löper risk att få hjärt- och kärlsjukdomar, när vi kombinerar informationen om den risk som beror på dels diabetes, dels ärftliga faktorer. Resultaten kan användas till att förbättra uppföljningen och behandlingen av unga diabetiker.
Medicine doktor Kirsi Virtanen som arbetar på PET-centrum i Åbo och Åbo universitet fick stipendium för sin undersökning ”Betydelsen av sockeromsättningen och fettmetabolismen i brun fettvävnad för energibalansen hos överviktiga”.
Det är möjligt att brunt fett påverkar utvecklingen av fetma också hos människor och är en av de bakomliggande faktorerna vid sjukdomar relaterade till fetma och insulinresistens, bland annat typ 2-diabetes. Studien ska undersöka förekomsten av brun fettvävnad och metabolismen hos friska normalviktiga personer och när fetma utvecklas. Sockeromsättningen och fettmetabolismen mäts med PET/CT och fettvävnad med MRI. Bilderna tas under köldexponering för att metabolismen i brunt fett ska aktiveras. Ämnesomsättningen under köldexponering jämförs sedan med ämnesomsättningen vid värme eller insulinsimulering. Preliminära resultat visar att fettvävnad som aktiveras vid köld är brunt och att den sockeranvändning som utlöses av köldexponering är mångdubbelt större än vid mätningar under värme.
Övriga stipendier
Hakkarainen Antti, teknologie studerande, Helsingfors universitetssjukhus, 3 900 euro, 3 månaders arbetsstipendium
Moderna metoder för magnetundersökning av levern
Heikkilä Outi, medicine licentiat, Folkhälsans forskningscentrum och Helsingfors universitet, – 6 000 euro, 4 månaders arbetsstipendium
Hur riskfaktorer för typ 1-diabetes och metabola riskfaktorer påverkar sockerhalten och ämnesomsättningen i hjärnan
Huttunen Suvi, FM, medicinstuderande, Åbo universitet, 4 500 euro, 3 månaders arbetsstipendium
Enterovirus Coxsackie B4-svar vid patogenesen för typ 1-diabetes
Hyvönen Mervi, medicine licentiat, Haartmaninstitutet, Helsingfors universitet, 9 000 euro, 6 månaders arbetsstipendium
Betydelsen av insulinsvaret i epitelceller i glomerulus vid utveckling av diabetesnefropati
Kinnunen Kati, medicine doktor, Harvard Medical School, Boston, och Kuopio universitet, 7 200 euro, 4 månaders arbetsstipendium
Betydelsen av vaskulära tillväxtfaktorer (VEGF) för patogenesen för diabetesretinopati
Koivikko Minna, medicine licentiat, Uleåborgs universitet, 7 500 euro, 5 månaders arbetsstipendium
Registrering av pulsvariation och QT-dynamik vid spontan hyperglykemi hos personer med typ 1-diabetes
Koskinen Anna, medicine licentiat, Hjärtundersökningscentrum, Åbo universitet, 4 500 euro 3 månaders arbetsstipendium
Hur diabetes under graviditet påverkar utvecklingen av fostrets och det nyfödda barnets lungor – experimentell studie
Kyllönen Laura, medicine licentiat, Folkhälsans forskningscentrum och Helsingfors universitet, 4 500 euro, 3 månaders arbetsstipendium
Faktorer som påverkar prognosen för personer med typ 1-diabetes efter njurtransplantation
Luopajärvi Kristiina, medicine studerande, Helsingfors universitet, 4 500 euro, 3 månaders arbetsstipendium
Tidig immunitetsmognad hos barn med genetisk disposition för typ 1-diabetes
Makkonen Janne, medicine licentiat, Medicinska forskningsinstitutet Minerva, Helsingfors universitet, 9 000 euro, 6 månaders arbetsstipendium
Inflammation i fettvävnad, fetthalt i levern och insulinresistens hos människa
Paalanen Milla, FK, Helsingfors universitet, 6 000 euro, projektstipendium.
Isoenzymer i proteinkinas C (PKC) vid insulinresistens i muskelceller orsakad av fria fettsyror
Soro-Paavonen Aino, LT, Folkhälsans forskningscentrum och Helsingfors universitet, 8 000 euro, 5 månaders arbetsstipendium
Aktivering av AGE (advanced glycation end products)-produkter och renin-angiotensinsystemet som bakgrund till diabeteskomplikationer