Stipendier 2011
På förslag av vetenskapliga utskottet delade stiftelsen i år ut 374 000 euro till nitton forskare. Utskottet leddes av docenten Jorma Lahtela.
Årets stipendier söktes av 70 forskare och det var sexton färre än 2010. Sju forskare sökte i första hand ett tvåårigt stipendium, 36 personer det stora stipendiet och 27 de mindre stipendierna. I synnerhet till det stora stipendiet kom det in ett flertal innovativa studier.Stipendier
Tvåårigt stipendium – 50 000 euro per år
Eriksson Johan, professor, Helsingfors universitet och Folkhälsans forskningscentrum
Prevention av graviditetsdiabetes med livsstilsintervention (RADIEL)
Graviditetsdiabetes är ett tecken på ökad risk för diabetes hos modern. Hos hela tio procent av kvinnor med graviditetsdiabetes diagnostiseras typ 2-diabetes kort efter nedkomsten. Under en tioårig uppföljningsperiod stiger risken till 70 procent. Graviditetsdiabetes är redan i sig en allvarlig hälsorisk både för modern och barnet. Barn till mödrar som haft graviditetsdiabetes löper nämligen senare i livet ökad risk att drabbas av fetma, det metabola syndromet och diabetes.
Livsstilsförändringar kan skjuta upp och i bästa fall förebygga typ 2-diabetes. Satsningarna på diabetesprevention sätts dock vanligen inte in förrän de första tecknen på sjukdom är ett faktum. Det optimala vore att intervenera i riskfaktorerna redan i det stadiet när det går att identifiera riskerna, men personen ännu inte har insjuknat. Än så länge finns det inga preventionsprogram av den typen för kvinnor som planerar att bli eller som är gravida. Genom att förebygga graviditetsdiabetes hos mödrarna kan man sannolikt påverka kommande generationers hälsa.
Projektet RADIEL syftar till att ta fram modeller för uppföljning och vårdkedjor som relativt lätt kan anammas inom den kommunala vården och av vårdgivarna. Tanken är att konkret engagera kommunala aktörer i samarbetet och samtidigt också poängtera att riskpersoner har ett eget ansvar.
Större stipendier, 12 500–25 000 euro
Hänninen Arno, medicine doktor, Åbo universitet, 25 000 euro
Naturligt immunförsvar i tarmsystemet vid typ 1-diabetes: näringsfaktorers och tarmmikrobers roll för uppkomsten av diabetes
Studien avser att undersöka två miljöfaktorer som spelar en stor roll vid uppkomsten av diabetes, nämligen hur mikrober och kost påverkar immunsystemet i tjocktarmen. Hypotesen är att miljöfaktorerna initierar en händelsekedja i tjocktarmens immunsystem som i slutändan leder till att det diabetesrelaterade immunförsvaret aktiveras i öcellerna i bukspottkörteln eller i lymfkörtlarna. Studien genomförs med NOD-möss, vävnadsprov och cellodling.
Kajantie Eero, docent, Institutet för hälsa och välfärd, 25 000 euro
Förtidsbörd och tidig programmering av glukosmetabolismen
Forskningsgruppen har tidigare upptäckt att även friska små prematurer får sämre sockertolerans i vuxen ålder. Av befolkningen föds 5–10 procent en aning för tidigt, men det finns mycket lite information om deras hälsotillstånd i vuxen ålder. Studien vill därför ta reda på hur sockeromsättningen och delfaktorerna i det metabola syndromet påverkas i vuxen ålder av en aning för tidig födelse. Studien undersöker om dessa eventuella effekter kan förklaras med orsaken till prematuriteten, sjukdomar i tidig ålder eller livsstilen i vuxen ålder, särskilt motion och fysisk kondition. Syftet är att ta reda på om för tidigt födda är en tidigare oidentifierad riskkrupp för typ 2-diabetes.
Lagström Hanna, docent, Åbo universitet, 12 500 euro
Nyckeln till god utveckling: tidiga riskfaktorer för övervikt hos barn
Övervikt är en känd riskfaktor för typ 2-diabetes och i dagsläget finns det inga effektiva metoder för att förebygga och behandla övervikt. Via arv och miljö ökar risken för att barnen utvecklar övervikt om föräldrarna är feta. Om riskfaktorerna kan upptäckas i tid, går det att ingripa i viktutvecklingen redan på ett tidigt stadium. Forskningsprojektet avser att generera mer övergripande information om utvecklingen i barndomen, särskilt med avseende på utveckling och prevention av övervikt. Studien fokuserar på barnet, familjen och uppväxtförhållandena.
Niinikoski Harri, docent, Åbo universitet, 12 500 euro
Sambandet mellan livsstilsrådgivning från spädbarnsålder till vuxen ålder och uppkomsten av det metabola syndromet och typ 2-diabetes
Ateroskleros, övervikt, typ 2-diabetes och många andra av våra folksjukdomar beror delvis på arvsfaktorer, men förändringarna regleras också av ett flertal miljöfaktorer redan i tidig barndom. Den finländska studien om prevention av typ 2-diabetes (DPS) har visat att livsstilsförändringar spelar en roll för preventionen av diabetes hos vuxna.
Projektet för intervention vid riskfaktorer för kranskärlssjukdom hos barn (STRIP-studien) startade i Åbo 1990 och utredde om riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar kan påverkas med långvarig individuell rådgivning och livsstilsrådgivning baserad på multidisciplinära kunskaper.
Utifrån informationen från STRIP-studien kan man undersöka sambanden mellan barns och ungas livsstil och anhopningar av riskfaktorer för diabetes, bland annat det metabola syndromet. Studien genererar ny information om hur typ 2-diabetes kan förebyggas med livsstilsintervention som sätts in redan i tidig barndom.
Pietiläinen Kirsi, docent, Helsingfors universitetssjukhus och Biomedicum, 25 000 euro
Nya molekylära mekanismer bakom fetma, insulinresistens och typ 2-diabetes
Typ 2-diabetes är den vanligaste komplikationen vid fetma. Både fetma och typ 2-diabetes är resultatet av en komplicerad samverkan mellan arvsfaktorer och miljöfaktorer och det är svårt att skilja åt verkningarna i vanlig forskningsplanering. Finland förfogar över omfattande material från tvillingstudier om unga vuxna och de ger utmärkta möjligheter att undersöka hur dels livsstil, dels gener påverkar uppkomsten av fetmarelaterade sjukdomar och deras svårighetsgrad.
Forskningsgruppen har tidigare visat att 25-åriga feta identiska tvillingar har tre gånger så mycket fett i levern som 10–25 kilo lättare jämförelsepersoner och att tillståndet tydligt är relaterat till nedsatt insulinfunktion. Studien visade att cellerna i fettvävnad hos feta personer använde mindre energi och att fettvävnaden innehöll inflammationsceller. Följaktligen var socker- och insulinomsättningen störd.
Forskningsprojektet avser att undersöka den epigenetiska regleringen av fenomenen. Med epigenetiska faktorer avses regulatorer som påverkar genfunktionen och nedärvs från generation till generation utan att ändra basordningen i DNA. Epigenetiska förändringar uppkommer exempelvis till följd av livsstil och andra miljöfaktorer. De epigenetiska förändringarna vid fetma är inte kända, men det är sannolikt att en del av de fetmarelaterade ämnesomsättningssjukdomarna, inklusive typ 2-diabetes, beror på den epigenetiska regleringen.
Roivainen Merja, docent, Institutet för hälsa och välfärd, 25 000 euro
Molekylära mekanismer vid enterovirusmedierad betacellsdöd
Enterovirussmitta är en av de viktigaste riskfaktorerna för juvenil diabetes. Studien avser att undersöka de mekanismer som leder till att enterovirus förstör betacellerna i bukspottkörteln och/eller försämrar deras funktion och därmed kan bidra till att juvenil diabetes bryter ut. Målet är att identifiera orsakerna till den virusmedierade betacellsdöden i människans primära pankreasceller dels på molekylär nivå, dels i de intracellulära och intercellulära signalvägarna. Tanken är dessutom att jämföra förändringarna med de förändringar som viruset orsakar i en modell av betaceller i bukspottkörteln hos möss.
Studien ingår i en större undersökning av uppkomstmekanismerna och orsakerna kring typ 1-diabetes. Den kan generera nya aspekter på möjligheterna att förebygga sjukdomen och nya metoder för att identifiera virusmedierad typ 1-diabetes och själva viruset.
Savontaus Eriika, docent, Åbo universitet, 25 000 euro
Neuropotid Y och dess roll för uppkomsten av det metabola syndromet
Neuropeptid Y är en signalsubstans som förekommer allmänt i det centrala och det perifera nervsystemet. Det är känt att signalsubstansen medverkar vid regleringen av aptiten, energibalansen och blodcirkulationen och att koncentrationen är förhöjd vid kronisk stress. Forskarna har upptäckt en mutation i människans neuropeptid Y-gen som ökar koncentrationen av neuropeptid Y och bevisligen har ett samband med rubbningar i socker- och fettmetabolismen.
Forskningsgruppen har tidigare tagit fram en transgen mus som överuttrycker neuropeptid Y i nervsystemet. Studien avser att utnyttja musmodellen och undersöka på vilket sätt neuropeptid Y orsakar skadliga förändringar i socker- och fettmetabolismen. Hypotesen är att neuropeptid Y påverkar fettvävnad direkt och att fetma och anknytande metabola förändringar kan förebyggas om denna påverkan stoppas.
Uusitalo-Järvinen Hannele, medicine doktor, Tammerfors universitet, 20 000 euro
Stabilisering av kärlnybildning vid diabetesretinopati
Diabetesretinopati är den största orsaken till blindhet bland personer i arbetsför ålder i västvärlden. Synförlusten beror på förändringar i kapillärerna i näthinnan. De orsakar blödningar samt svullnad, syrebrist och patologisk kärlnybildning i näthinnan. I slutändan uppstår fibrotiska komplikationer.
Ökad vaskulär genomsläpplighet spelar en framträdande roll för synförlust vid diabetesretinopati och följaktligen kan en stabilisering av blodkärlen i näthinnan eventuellt vara en behandlingsform. Nyligen kunde det påvisas att proteinet R-RAS har en framträdande roll vid utmognaden till blodkärl. Studien undersöker uttryck och funktion för R-RAS i blodkärl i en normal näthinna, experimentell syrebristrelaterad retinopati och diabetesretinopati. Vidare testas det om man med R-RAS kan stabilisera kärlnybildningen i näthinnan i terapeutiskt syfte.
Virtanen Jyrki, filosofie doktor, Östra Finlands universitet, 25 000 euro
Effekten av D-vitaminsupplementering för glukosmetabolismen vid det metabola syndromet
D-vitaminbrist antas ha ett samband med ett flertal vanliga folksjukdomar, bland annat hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes. I Finland förekommer D-vitaminbrist allmänt, särskilt på vintern. Dessutom är det vanligt med störningar i glukosmetabolismen. Ungefär 40 procent av finländska män i medelåldern och omkring en tredjedel av finländska kvinnor i medelåldern har typ 2-diabetes, nedsatt sockertolerans eller någon annan störning i glukosmetabolismen.
Studien ska undersöka vilken effekt två dagliga doser D-vitamin har på glukosmetabolismen hos personer över 60 år som har D-vitaminbrist och högt BMI plus minst två symtom på det metabola syndromet. Personerna randomiseras i tre grupper: 1) D-vitamin 40 µg/dygn, 2) D-vitamin 80 µg/dygn och 3) placebo.
Studien pågår mellan september 2011 och mars 2012. Under denna tid upptar huden inga större doser D-vitamin via solljus. Glukosmetabolismen undersöks med återkommande glukosbelastningstest 2 timmar. Dessutom undersöks förekomsten av D-vitaminberoende gener i fettvävnad och monosyntes.
Mindre stipendier, 7 600–10 000 euro
Ahola Aila, magister i livsmedelsvetenskap, Helsingfors universitet och Folkhälsans forskningscentrum, Biomedicum, 8 000 euro
Psykologiska faktorer och egenvård vid typ 1-diabetes
Cederberg Henna, medicine licentiat, MRes, Uleåborgs universitet, 9 500 euro
Effekten av motion och genförändringar på kardiovaskulära faktorer relaterade till insulinresistens hos unga män
Hannonen Riitta, psykologie licentiat, Kymmenedalens centralsjukhus, 7 600 euro
Typ 1-diabetes vid tidig ålder och barnets psykosociala utveckling
Lehtoranta Lara, medicine licentiat, Åbo universitet och Åbo universitetscentralsjukhus, 8 000 euro
Fostercirkulation vid diabetesgraviditet
Mikkola Kirsi, filosofie magister, Åbo universitet och Åbo PET-centrum, 9 600 euro
α2-adrenerga, D2-dopaminerga och M3-muskarinerga receptorer vid avbildning av betaceller i bukspottkörteln
Mursu Jaakko, filosofie doktor, Östra Finlands universitet, 9 500 euro
Kolhydraternas roll för folkhälsan, postdoktoralt forskningsprojekt
Pekkala Satu, filosofie doktor, Jyväskylä universitet, 7 600 euro
Mikrobers roll vid fetma och det metabola syndromet
Soronen Jarkko, filosofie magister, Helsingfors universitet och Institutet för hälsa och välfärd, 9 600 euro
Nya molekylära mekanismer vid uppkomsten av typ 2-diabetes
Uusitalo Liisa, filosofie doktor, Institutet för hälsa och välfärd, 10 000 euro
Betydelsen av D- och E-vitamin och karotenoider för utvecklingen av typ 1-diabetes: födelsekohortstudie av barn med genetisk predisposition för diabetes