Stipendier 2012
Denna gång gav stiftelsen ut totalt 375 000 euro i stipendier och bidrag. Det största stipendiet, 100 000 euro för två år, går till professor Pirjo Nuutila vid Åbo universitet. Åtta forskare fick ettåriga projektstipendier på ungefär 25 000 euro och nio forskare personliga stipendier.
I år sökte 79 forskare stipendium vilket var nio fler än i fjol.
Tvåårigt projektstipendium, 50 000 euro / år
Pirjo Nuutila, professor, Åbo universitet
Hjärnans, tarmarnas, bukspottkörtelns och fettvävnadens roll i patogenesen vid fetma och typ 2-diabetes – undersökning med molekylär bilddiagnostik och systembiologi
Denna kliniska studie undersöker med vilka mekanismer fetma och typ 2-diabetes ändrar metabolismen, insulinkänsligheten, oxideringen av fett och fettinlagringen i vävnader. Efter överviktsoperation förbättras diabetes snabbt eller går i remission och viktnedgången är betydande. Därför är överviktsoperation ett bra sätt att undersöka en typ av intervention som botar typ 2-diabetes.
Studien undersöker dels förändringar i typiskt insulinkänsliga vävnader, till exempel muskler, men också vilken roll perfusionen och metabolismen i tarmarna har för patogenesen vid diabetes. Vidare undersöks metabolismen i hypotalamus i hjärnan och förändringar i hjärnans belöningssystem vid matstimuli före och efter operation. Dessutom görs det jämförelser mellan två metoder för överviktsoperation som tillämpas i Finland. Studien ger också ny
information om huruvida bantning aktiverar brun fettvävnad som
förbränner energi.
I studien deltar 65 typ 2-diabetiker eller icke-diabetiker med betydande fetma som ska genomgå överviktsoperation och 26 normalviktiga personer. Undersökningen ger ny information om uppkomsten av typ 2-diabetes och metoder för att bota sjukdomen.
I projektstipendiet till professor Pirjo Nuutilas forskningsgrupp ingår följande personliga stipendier: Karlsson Henry, 16 000 euro, Tam Pham, 12 000 euro, Holstila Milja, 8 000 euro, Savolainen Anna, 9 600 euro, Mäkinen Jaakko, 12 000 euro och Koffert Jukka, 16 000 euro.
Ettårigt projektstipendium, cirka 25 000 euro
Derenji Ferreira de Mello Laaksonen Vanessa, PhD, Östra Finlands universitet, Kuopio , 22 997 euro
Vitamin D supplementation and lifestyle intervention in the cardiometabolic syndrome and type 2 diabetes: studies on immune-inflammatory response and insulin and glucose homeostasis
Det metabola syndromet och typ 2-diabetes ökar snabbt över hela världen. Den finländska studien om prevention av diabetes (DPS) visade att typ 2-diabetes kan förebyggas med livsstilsförändringar. Vid livsstilsförändringar botas inflammatoriska reaktioner, sjunker vikten och förbättras insulin- och glukosomsättningen.
Studien vill ta reda på om personer med hög risk för att få typ 2-diabetes har nytta av livsstilsförändringar, det vill säga om deras ärftliga anlag att utveckla insulinresistens och störda insulininsöndring minskar.
Vidare undersöker studien vilken effekt D-vitamin har på glukos- och insulinomsättning, inflammationer, mRNA-genuttryck i fettvävnad och mononukleära celler i perifert blod hos personer med låg D-vitaminhalt och hög risk för typ 2-diabetes.
Undersökningen är ett utmärkt tillfälle att ta reda på hur behandling med D-vitamin påverkar förändringarna i D-vitaminets metabolism och mRNA-genuttrycket i nyckelenzymerna vid inflammation. Dessutom kan man undersöka vilket samband de har med insulin- och glukosomsättning och systemiskt inflammationssvar.
Hakkola Jukka, professor, Uleåborgs universitet, 25 000 euro
Metforminets molekylära verkningsmekanismer i levern
Metformin har funnits i flera decennier och det är fortfarande det mest använda och det primära orala antidiabetikumet. Det sänker blodsockret
huvudsakligen genom att minska glukosproduktionen i levern. Trots
metforminets långa historia och omfattande användning är kunskaperna om dess intracellulära verkningsmekanismer bristfälliga.
Studien undersöker två centrala system som reglerar energimetabolismen i levercellerna. Den utförs i första hand med hjälp av modeller för primärceller och molekylärbiologiska forskningsmetoder.
Ett klarläggande av de exakta verkningsmekanismerna hos metforminet ger större kunskap om de positiva effekterna och funktionsmönstren. Det i sin tur medverkar till att behandlingen kan sättas in hos rätt patienter, och inte minst till utvecklingen av nya diabetesläkemedel som är mer specifika än metformin.
I projektstipendiet till professor Jukka Hakkolas forskningsgrupp ingår ett personligt stipendium: Buler Marcin, 12 000 euro.
Hovi Petteri, medicine doktor, Institutet för hälsa och välfärd, Helsingfors, 25 000 euro
Graviditetsdiabetes som kognitionshämmande faktor för avkomma – samhällelig betydelse
Det finns mycket få långtidsstudier om barn som fötts av kvinnor med
graviditetsdiabetes. Vissa medfödda missbildningar är vanligare bland
dem än i befolkningen i stort. De har sämre skolframgång och löper
större risk att avbryta den obligatoriska skolan, visar vissa undersökningar.
Projektet undersöker hur barn från graviditeter med graviditetsdiabetes går från ungdom till ett självständigt vuxenliv (utbildning, värnplikt, bilda familj, arbete, brott). Frågorna besvaras med hjälp av uppgifter från olika register. Studien ger ny information om vilka faktorer som påverkar unga människors folkhälsa och den har direkt effekt för flera samhällsområden (hälso- och sjukvård, utbildning, arbetskraftsförvaltning, försvar).
Kinnunen Tuure, medicine doktor, filosofie magister, Östra Finlands universitet, Kuopio, 25 000 euro
Autoreaktiva T-celler och störningar i immuntoleransen vid typ 1-diabetes
Typ 1-diabetes är en autoimmun sjukdom där kroppens försvarssystem förstör de insulinproducerande betacellerna i bukspottkörteln på ett
oändamålsenligt sätt.
Att döma av forskningsresultat är det i synnerhet störningar i de så kallade CD4+ hjälpar-T-cellerna som är kritiska vid uppkomsten av typ 1-diabetes.
Studien kommer att isolera och analysera autoreaktiva CD4+ T-celler och Treg-celler i perifert blod hos personer med typ 1-diabetes och friska kontroller. Senare utvidgas studien till personer med förstadium till diabetes som löper hög risk att få typ 1-diabetes. Tanken är att säkerställa att de autoimmuna processerna kan upptäckas också innan sjukdomen bryter ut kliniskt och att de exempelvis inte beror på förändringar i kroppen till följd av hypoglykemi.
Projektet vill klarlägga mekanismerna bakom autoimmuna processer. Resultatet kan i framtiden ge bättre diagnostiska metoder och bättre behandling vid typ 1-diabetes.
Matikainen Niina, medicine doktor, Helsingfors universitet, Biomedicum, 25 000 euro
Sambandet mellan regleringen av mikrobiom och inkretiner i tarmen och postprandiell lipemi och fettlever hos överviktiga män med hypertriglyceridemi och stor diabetesrisk
Förändringar i mikroberna och inkretinerna i tarmen är nya faktorer som reglerar glukos- och lipidmetabolismen och de har nära samband med patogenesen vid diabetes. Kosten, bland annat tillskott av fruktsocker, är en viktig orsak till diabetesepidemin och den kan i hög grad medverka till ökad diabetesrisk via tarmen.
Studien avser för det första att ta reda på vilken roll mikrober och inkretiner i tarmen spelar för regleringen av triglyceridrika lipoproteiner efter en måltid, fettet i levern och insulinkänsligheten. För det andra avser studien att undersöka om den diabetes- och dyslipidemiframkallande effekten av fruktsocker kan förklaras med förändringar i tarmens homeostas. Deltagarna är män med bukfetma och hög diabetesrisk.
Studien ger ny information om tarmens roll för patogenesen vid diabetes och fruktsockrets (läskedryckers) diabetesframkallande effekt.
Pihlajamäki Jussi, t.f. professor, Östra Finlands universitet, Kuopio, 25 000 euro
SFRS10-genens och tau-proteinets roll i fettvävnad
I projektet fortsätter forskningsgruppen att studera det tidigare
upptäckta sambandet mellan SFRS10-molekylen och diabetes (Cell Metab 2011). SFRS10 reglerar det alternativa uttrycket av exon 10 i genen
microtubule associated tau (MAPT-genen, proteinet tau) i nervceller vid
Alzheimers sjukdom.
I preliminära analyser har forskningsgruppen kunnat visa att uttrycket av SFRS10-genen och tau-exon 10 i fettvävnad korrelerar med varandra och med glukos- och fettsyranivåerna i serum. Det tyder på att regleringen spelar en roll i fettvävnaden.
Projektet undersöker möjligheten att MAPT-exon 10 inte bara har ett samband med demenssjukdomar utan också med fetma och diabetes. Resultaten ger större insikter i de epidemiologiska sambanden mellan sjukdomarna och skapa nya möjligheter att ta fram behandlingsformer som påverkar de primära orsakerna.
Schwab Ursula, docent, Östra Finlands universitet, Kuopio, 25 000 euro
Effekten av fettsyror i n-3-serien på glukos- och lipidmetabolisen hos personer med nedsatt glukostolerans
Syftet är att undersöka om det finns skillnader i effekten på glukosmetabolismen mellan n-3-fettsyror från djur- och växtriket
respektive från fisk. Plasmats och fettvävnadens lipidprofil, plasmats
metabolomik och genuttryck i fettvävnad och perifera mononukleära celler undersöks för att utröna eventuella skillnader i effekterna av dessa
födoämnen hos personer med störd sockeromsättning.
Deltagarna randomiseras i fyra grupper, nämligen fet fisk, mager fisk,
alfalinolensyra och kontrollgrupp, för tolv veckor. Studien har sammanlagt 100 deltagare (25 i varje grupp). Kosten under studien består
av vanlig mat.
Resultaten ger mer information om verkningsmekanismerna i animaliska och vegetabiliska n-3-syror och i fisk. Dessutom underlättar studien möjligheterna att bestämma vad som den bästa källan för n-3-fettsyror för personer med nedsatt sockeromsättning.
Toivola Diana, docent, Åbo Akademi, Åbo, 25 000 euro
The role of keratin intermediate filaments for the function of pancreatic islets and type I diabetes
Keratiner är komponenter i epitelet. De ger cellerna stabilitet och skyddar dem mot cellstress. Dessutom är keratiner viktiga delkomponenter i många andra cellprocesser. Många sjukdomar är nämligen relaterade till
keratinmutationer, men det finns mycket litet kunskap om keratinernas
uppgifter i bukspottkörteln eller deras eventuella roll vid diabetes.
De preliminära resultaten från forskningsgruppens arbete tyder på att möss med keratinbrist spontant utvecklar en låggradig inflammation i
öcellerna i bukspottkörteln och att deras glukos- och insulintolerans
förändras. Detta tyder dels på anlag för immunreaktioner, dels på att
keratiner eventuellt är involverade i insulinutsöndringen. Keratin
8-knockutmöss är dock relativt motståndskraftiga mot betacellsgiftet
streptozotocin. Keratinerna ökar kraftigt i musmodeller för typ
1-diabetes (NOD-möss). Det tyder på att keratiner förstör öceller och
eventuellt medverkar till uppkomsten av typ 1-diabetes.
Studien gäller ett outforskat ämne och den ger ny och viktig information om keratinernas roll i bukspottkörteln.
I projektstipendiet till docent Diana Toivolas forskningsgrupp ingår ett personligt stipendium: Alam Catharina 6 månader, 14 400 euro, och studerande 3 månader, 4 800 euro.
Personliga stipendier (arbetsstipendier), cirka 5 000–10 000 euro
Hakonen Elina, medicine licenciat, Helsingfors universitet, Biomedicum, 10 000 euro
Role of EGF-receptor signaling in beta cell mass regulation
Havula (f.d. Lind) Essi, filosofie magister, Helsingfors universitet, 8 000 euro
Genetiska regelringsmekanismer i sockeromsättningen
Helenius Katja, filosofie doktor, Harvard University och Beth Israel Deaconess Medical Center, Boston, USA, 7 000 euro
Metabolic alterations as effectors of transformation: linking diabetes and breast cancer
Kinnunen Kati, medicine doktor, Östra Finlands universitet, Kuopio, 9 600 euro
Inflammasom NALP3 och dess roll vid angiogena sjukdomar i retina och korioidea
Miettinen Maija, magister i livsmedelsvetenskap, Institutet för hälsa och välfärd, Helsingfors, 8 000 euro
D-vitamin och typ 1-diabetes
Pirinen Eija, filosofie doktor, EPFL, Lausanne, Schweiz, 9 600 euro
pCAF-kofaktors roll i regleringen av energimetabolismen
Putaala Jukka, medicine doktor, Helsingfors universitet, Folkhälsans forskningscentrum, HNS, 7 200 euro
Subclinical risk factors for cerebrovascular disease in patients with T1D: A
longitudinal long-term follow-up study (Kartläggning av riskfaktorer för
cerebrovaskulära sjukdomar hos typ 1-diabetiker)
Smura Teemu, filosofie magister, Institutet för hälsa och välfärd, Helsingfors, 8 000 euro
The Role of Pancreatic Ductal Cells in Enterovirus Induced Type 1 Diabetes
Toivonen Raine, filosofie doktor, Åbo universitet, 9 600 euro
Autoimmunity of pancreatic islets in development of type 1 diabetes and the role of nutritional factors